P. J.

Fas­tän vi har mot­gån­gar i li­vet, får vi gläd­jas. För tro­en­de vän­tar ett evigt liv i him­len.

I Sve­ri­ges som­mar­mö­te 22-24 maj höl­ls sön­dags­s­ko­la via in­ter­net från Mockf­järds kyr­ka. Pir­jo Pit­kä­lä ta­la­de om brevsk­riv­ning och in­rik­ta­de sig på Pet­rus brev.

– Bi­beln är up­p­de­lad i Gam­la och Nya tes­ta­men­tet. Tes­ta­men­te be­ty­der arv. I Nya tes­ta­men­tet fin­ns det fyra evan­ge­lier och flera brev. En av brev­för­fat­tar­na var Pet­rus, en av Jesu tolv lär­jun­gar. Pet­rus skrev till för­sam­lin­gar­na i Mind­re Asien.

Ett brev in­leds med en häls­ning

– Hur skri­ver du brev? und­ra­de Pit­kä­lä. Van­ligt­vis in­le­der man ett brev med en häls­ning. Så gjor­de även Pet­rus. Han fort­sat­te ge­nom att be och prisa Gud: "Väl­sig­nad är vår her­re Jesu Kris­ti Gud och fa­der" (1 Petr 1:3). Dä­ref­ter ta­la­de Pet­rus om ett arv som vän­tar i him­len för den som tror. Je­sus har för­be­rett det­ta arv ge­nom sin död och för­so­ning för män­nis­kans syn­der.

Var glad trots mot­gån­gar

Pet­rus skrev till de krist­na som hade mot­gån­gar i li­vet.

– Vi kan ock­så up­p­le­va svåra sa­ker, kans­ke nu med co­ro­na­vi­ru­set. Det kan ock­så vara svårt om man blir re­tad för sin tro", för­tyd­li­ga­de Pit­kä­lä. Pet­rus up­p­ma­na­de de krist­na att gläd­jas över fräls­nin­gen: "Där­för kan ni jub­la, även om ni just nu en kort tid skul­le få uts­tå pröv­nin­gar av oli­ka slag" (1 Petr. 1:6).

Den gode her­den ger tryg­g­het

I sön­dags­s­ko­lans in­led­nings­sång besk­revs det hur Pet­rus hade fått se och vara med Je­sus. De som Pet­rus skrev till hade in­te fått se Je­sus, men de hade fått den He­li­ga An­den på sitt hjär­ta och kun­de äls­ka Je­sus. Ge­nom den He­li­ga An­den förs­tod de krist­na, att de har ett arv som vän­tar i him­len.

– Li­ka­dant är det för oss. Vi be­hö­ver bara tro våra syn­der för­låt­na. Fast vi har svå­rig­he­ter ib­land, får vi lys­s­na på den gode her­dens röst och vara tryg­ga", up­p­munt­ra­de Pit­kä­lä.